Projektrapport, Grupp Curry
Så var då detta projektarbete till ända. Det har varit några lärorika veckor för oss. Projektet har präglats av konfunderande huvuden, förvirring men massor av inspiration.
Vi inledde arbetet med att ta fram bilder från den bilmodell vi valde att använda. Bilder togs framifrån, bakifrån, och från sidan. Men de vi prioriterade var att fotografera motorhuven och bildens instrumentbräda eftersom de var dessa delar vi inriktade oss på i arbetet. På moturhuvssidan valde vi att skapa pop-up rutor med information om utvalda delar. Om man till exempel drar musen över oljebehållaren kommer det upp en ruta med text om vad oljan som används har för syfte. På sidan med instrumentbrädan har vi gjort ett drag n’ drop system där besökare kan dra rätt delar till rätt plats. Ljud för rätt och fel val spelas sedan upp. Radion går att sätta på genom att trycka på den och bilen kan man starta genom att vrida på nyckelhålet. När detta är gjort har vi ytterligare infogat en ”verklighetskänsla” genom att skapa en funktion för att gasa på tomgång. Detta genomförs enkelt genom att trycka på gaspedalen.
Arbetet en vanlig dag gick till väga som så att vi oftast arbetade via olika datorer med olika delar. Två av oss jobbade med menyer och sidlayout medan den tredje jobbade med att redigera de bilder vi har använt oss av. Vissa problem har då och då dykt upp under arbetets gång och ibland har det gått långsammare än normalt. Detta har främst berott på att vi alla tre är inbitna PC användare.
I stort är vi nöjda med det vi har åstadkommit. Det har varit ett intensivt och roligt projekt med upp- och nedgångar. Nu lämnar vi det bakom oss men kommer förhoppningsvis att hålla igång de kunskaper vi har nu via arbete på egen hand.
måndag 4 juni 2007
torsdag 31 maj 2007
Blogguppgift v. 22
Huvudsidan länkar till fyra sidor av bilen, FRAM, BAK, SIDA och INSIDA. Alla kategorier har sina egna undermappar i strukturen för bilder och ljud. Det kommer att finnas minst ett foto i varje understruktur.
INSIDAN kommer innhålla den delen av prototypen som har funktioner som går att testa. De flesta kommer att länka till ett ljudbibliotek. När man trycker på stereo kommer musik att spelas, och stereon att tändas. Trycker man på varningsblinkers så blinkar lamporna i bilen, samtidigt som ett klickljud uppkommer. När man trycker på gasen så kommer ett motorljud. När man startar bilen så kommer ett startljud. Tutan tutar o.s.v.
Alla filerna kommer finnas i samma ljudkatalog. Det här blir den interaktiva delen av våran sida, man kommer kunna testa funktionerna som de fungerar i en riktigt bil. Har man startat motorn fortsätter den att gå tills man stänger av. Som exempel (dock väldigt simpelt) ska man kunna namnge geom att dra rätt namn, t.ex. tuta, och släppa den över tutan. När man släpper kommer texten att försvinna om den släpps på rätt ställe, annars ska det pipa till och texten fortsätta hänga på pekaren.
Vi kommer att behöva hjälp med den här programeringen. Hur vi får ljud att spela under rätt tidsperiod i tidslinjen, hur vi får ljud att bara spelas medans vissa objekt är aktiva. Hur vi får den interaktiva delen man kan prova med "släpp bara" texter på olika ställen att fungera.
För den tekniska strukturen se Hampus Hagmans blogg - www.hampush.blogspot.com
INSIDAN kommer innhålla den delen av prototypen som har funktioner som går att testa. De flesta kommer att länka till ett ljudbibliotek. När man trycker på stereo kommer musik att spelas, och stereon att tändas. Trycker man på varningsblinkers så blinkar lamporna i bilen, samtidigt som ett klickljud uppkommer. När man trycker på gasen så kommer ett motorljud. När man startar bilen så kommer ett startljud. Tutan tutar o.s.v.
Alla filerna kommer finnas i samma ljudkatalog. Det här blir den interaktiva delen av våran sida, man kommer kunna testa funktionerna som de fungerar i en riktigt bil. Har man startat motorn fortsätter den att gå tills man stänger av. Som exempel (dock väldigt simpelt) ska man kunna namnge geom att dra rätt namn, t.ex. tuta, och släppa den över tutan. När man släpper kommer texten att försvinna om den släpps på rätt ställe, annars ska det pipa till och texten fortsätta hänga på pekaren.
Vi kommer att behöva hjälp med den här programeringen. Hur vi får ljud att spela under rätt tidsperiod i tidslinjen, hur vi får ljud att bara spelas medans vissa objekt är aktiva. Hur vi får den interaktiva delen man kan prova med "släpp bara" texter på olika ställen att fungera.
För den tekniska strukturen se Hampus Hagmans blogg - www.hampush.blogspot.com
Reflektion på Hampus Hagmans blogg v.21
Veckans blogguppgift handlade om att hitta en sida man fattade trycke för. Hampus valde spyker-magazine.com som är en sida som är uppbyggd för ett F1-stall. "Futuristisk verklighet i dataspelsanda" är de orden Hampus sätter på sidans stil. Jag håller med till fullo och anser att sidan verkligen andas formel 1 och all den cirkus som finns runtomkring denna racervärld. Serietidnings- och dataspelsinspiration är något Hampus också sätter fingret på.
Stilen är genomgående genom sajten, som Hampus skriver. Cirklar och kuber gör utseendet enklet utan att krångla till det. Något jag gillar extra mycket är den absolut första sidan där man kan klicka på de olika länderna flaggor (vilka är de som arrangerar ett formel 1 lopp under varje säsog) och läsa lite fakta om banans egenskaper samt se en bild på hur banan är uppbyggd.
Jag valde nike.com som en favoritsida dels på grund av sidans mörka bakgrund. Precis samma sak ser jag i spyker-magazine. Det ger en känsla av lugn i kombination med att man som användare enkelt kan navigera sig på sidan. Jag känner personligen att ljusa färger bidrar till stress.
Stilen är genomgående genom sajten, som Hampus skriver. Cirklar och kuber gör utseendet enklet utan att krångla till det. Något jag gillar extra mycket är den absolut första sidan där man kan klicka på de olika länderna flaggor (vilka är de som arrangerar ett formel 1 lopp under varje säsog) och läsa lite fakta om banans egenskaper samt se en bild på hur banan är uppbyggd.
Jag valde nike.com som en favoritsida dels på grund av sidans mörka bakgrund. Precis samma sak ser jag i spyker-magazine. Det ger en känsla av lugn i kombination med att man som användare enkelt kan navigera sig på sidan. Jag känner personligen att ljusa färger bidrar till stress.
Blogguppgift v. 21
1) www.nike.com
2) Jag skulle kalla sidan dels futuristisk, men framfört allt sätter jag mitt egna uppfunna ord "sportistisk" på den med tanke på vad Nike står för.
3) Nike har gjort sidan bra. Mörk bakgrund med färgrika produkter och sportiga filmer på allt ifrån fotbollgeniet Ronaldinho till breakdance med tjejer med kommentarer. Nike vill förmedla mycket tankar och känslor. Det är ju inte bara ett märke - det är en livsstil.
4) Stilen är som jag påpekade främst sportig. Nike står för fart och fläkt - just do it! Deras tanke med utseendet är självklart att förmedla en känsla av sportighet och fräschet till besökarna på sidan. Rent med klara färger och häftiga menyer.
5) Macromedia flash 8 samt photoshop för bildredigering.
6) Därför att jag precis som Nike står för en livsstil som är sportig. Mitt liv innehåller mycket rörelse och sport i all dess mening. Dessutom är jag svag för sidor med mycket rörelse där flash har använts på ett omfattande sätt.
2) Jag skulle kalla sidan dels futuristisk, men framfört allt sätter jag mitt egna uppfunna ord "sportistisk" på den med tanke på vad Nike står för.
3) Nike har gjort sidan bra. Mörk bakgrund med färgrika produkter och sportiga filmer på allt ifrån fotbollgeniet Ronaldinho till breakdance med tjejer med kommentarer. Nike vill förmedla mycket tankar och känslor. Det är ju inte bara ett märke - det är en livsstil.
4) Stilen är som jag påpekade främst sportig. Nike står för fart och fläkt - just do it! Deras tanke med utseendet är självklart att förmedla en känsla av sportighet och fräschet till besökarna på sidan. Rent med klara färger och häftiga menyer.
5) Macromedia flash 8 samt photoshop för bildredigering.
6) Därför att jag precis som Nike står för en livsstil som är sportig. Mitt liv innehåller mycket rörelse och sport i all dess mening. Dessutom är jag svag för sidor med mycket rörelse där flash har använts på ett omfattande sätt.
torsdag 24 maj 2007
Reflektion på Hampus Hagmans blogg v. 2
Bloggfrågan från vecka 2 besvarade Hampus på ett utmärkt sätt. Med enkla förklaringar och tydlig indelning kan man som utomstående förstå hur Hampus gjorde för att bygga upp sin flashsida.
Givetvis är många termer svåra att förstå för de som inte är insatta, men utifrån de kunskaper Hampus har erhållit hittills förklarar han på ett sådant sätt att man som nybörjare åtminstone förstår helheten. Dessutom tycker jag det är bra att Hampus förklarar innebörden av vissa termer. Ta shape-tween och motion-tween effekterna som exempel där han förklarar vad som händer. Detta för att göra det ännu enklare för oss läsare.
Angående själva innehållet på Hampus flashsida vill jag bara säga att jag tycker han har varit smart då han använder sig av en biograf med publik som gränssnitt för att visa filmerna. Kul!
Givetvis är många termer svåra att förstå för de som inte är insatta, men utifrån de kunskaper Hampus har erhållit hittills förklarar han på ett sådant sätt att man som nybörjare åtminstone förstår helheten. Dessutom tycker jag det är bra att Hampus förklarar innebörden av vissa termer. Ta shape-tween och motion-tween effekterna som exempel där han förklarar vad som händer. Detta för att göra det ännu enklare för oss läsare.
Angående själva innehållet på Hampus flashsida vill jag bara säga att jag tycker han har varit smart då han använder sig av en biograf med publik som gränssnitt för att visa filmerna. Kul!
måndag 21 maj 2007
Bloggfråga vecka 2
Beskriv med egna ord hur du byggt upp de olika delarna i inlämningsuppgift 1. Beskriv på ett sådant sätt att en som inte kan Flash förstår (åtminstone på ett principiellt plan). Lägg störst vikt vid att beskriva hur navigationen fungerar i index-filmen.
Eftersom flash är ett helt nytt område för mig ska jag försöka ge ett svar på den här frågan så att även jag själv förstår.
Inlämningsuppgift 1 består av följande delar: en illustration som vi själva fick rita första lektionen, en frame-by-frame animation som gjordes i form av en streckgubbe, en ljudsynkronisering där vi skulle göra en rörelse på en figur i timing med ett bakgrundsljud samt en motion- och shape-tween animation som i mitt fall är en fågel som rörde sig från vänstra bildkanten till den högra med flaxande vingar.
Till att börja med beskriver jag hur jag navigationen fungerar i index-filmen. En välkomsttext visar att man har kommit rätt om det är min sida man söker. Gränssnittet på framsidan är ett foto av en flock kossor på en äng nära vatten. Fotot har redigerats med hjälp av effekten trace bitmap. Överst på sidan finns länkar till mina olika övningar. Länkarna man kan trycka på har ovanliggande osynliga knappar som är kodade genom ett actionscript. Dessa talar om att markören på tidslinjen, som länkarna ligger på, ska hoppa till en viss plats. När en viss länk ska nås hamnar vi alltså på en angiven plats på tidslinjen där ett annat script talar om att den aktuella filmen med länknamnet ska visas.
Illustrationen som vi själva fick rita första lektionen håller inga högre klasser i och med de bristande kunskaperna jag hade då. Lektionen var mest till för att känna sig för lite och testa de olika ritverktygen. Resultatet blev en enkel teckning.
I Frame-by-frame animationen skulle vi göra en streckgubbe som gjorde olika rörelser. Detta gjorde vi genom att förändra gubbens kropp (t.ex. ändra hållning på armar och ben) i omkring tio olika bilder efter varandra på tidslinjen.
Ljudsynkroniseringen gjordes som så att man valde ett porträtt av en människa, använde photoshop för att ändra rörelse och utseende på huvudet och la sedan till ljud för att synkronisera rörelserna. Ljudet jag skulle använda hamnade på ett eget lager och med hjälp av markeringar på tidslinjen synkroniserade jag så att porträttets huvudröreslser och ljud timade varandra.
Så till shape- och motion-tween animationen. Shape-tween effekten innebär att man kan få en bild att börja på ett sätt och sluta på ett annat. Ta fågeln vi gjorde som exempel där den börjar med vingarna uppåt i den första bildrutan och har vingarna nedåt i den andra bildruta. Denna rörelse upprepade jag flera gånger på tidslinjen och skapade sedan en shape-tween effekt mellan bildrutorna för att få den att flaxa mer än bara en gång. Motion-tween är en effekt där man genom att placera bilden på en viss plats i den första bildrutan kan få den att röra sig dit man placerar bilden i den sista bildrutan. Min fågel rörde sig från vänster till höger efter en viss linje som jag själv ritade upp i ett eget guidelager på tidslinjen.
Jag är som sagt alldeles för ny för att kunna beskriva uppbyggnaden av våra övningar på ett bättre sätt. Hur som helst har det varit en otroligt givande och inspirerande vecka full av roliga övningar.
Eftersom flash är ett helt nytt område för mig ska jag försöka ge ett svar på den här frågan så att även jag själv förstår.
Inlämningsuppgift 1 består av följande delar: en illustration som vi själva fick rita första lektionen, en frame-by-frame animation som gjordes i form av en streckgubbe, en ljudsynkronisering där vi skulle göra en rörelse på en figur i timing med ett bakgrundsljud samt en motion- och shape-tween animation som i mitt fall är en fågel som rörde sig från vänstra bildkanten till den högra med flaxande vingar.
Till att börja med beskriver jag hur jag navigationen fungerar i index-filmen. En välkomsttext visar att man har kommit rätt om det är min sida man söker. Gränssnittet på framsidan är ett foto av en flock kossor på en äng nära vatten. Fotot har redigerats med hjälp av effekten trace bitmap. Överst på sidan finns länkar till mina olika övningar. Länkarna man kan trycka på har ovanliggande osynliga knappar som är kodade genom ett actionscript. Dessa talar om att markören på tidslinjen, som länkarna ligger på, ska hoppa till en viss plats. När en viss länk ska nås hamnar vi alltså på en angiven plats på tidslinjen där ett annat script talar om att den aktuella filmen med länknamnet ska visas.
Illustrationen som vi själva fick rita första lektionen håller inga högre klasser i och med de bristande kunskaperna jag hade då. Lektionen var mest till för att känna sig för lite och testa de olika ritverktygen. Resultatet blev en enkel teckning.
I Frame-by-frame animationen skulle vi göra en streckgubbe som gjorde olika rörelser. Detta gjorde vi genom att förändra gubbens kropp (t.ex. ändra hållning på armar och ben) i omkring tio olika bilder efter varandra på tidslinjen.
Ljudsynkroniseringen gjordes som så att man valde ett porträtt av en människa, använde photoshop för att ändra rörelse och utseende på huvudet och la sedan till ljud för att synkronisera rörelserna. Ljudet jag skulle använda hamnade på ett eget lager och med hjälp av markeringar på tidslinjen synkroniserade jag så att porträttets huvudröreslser och ljud timade varandra.
Så till shape- och motion-tween animationen. Shape-tween effekten innebär att man kan få en bild att börja på ett sätt och sluta på ett annat. Ta fågeln vi gjorde som exempel där den börjar med vingarna uppåt i den första bildrutan och har vingarna nedåt i den andra bildruta. Denna rörelse upprepade jag flera gånger på tidslinjen och skapade sedan en shape-tween effekt mellan bildrutorna för att få den att flaxa mer än bara en gång. Motion-tween är en effekt där man genom att placera bilden på en viss plats i den första bildrutan kan få den att röra sig dit man placerar bilden i den sista bildrutan. Min fågel rörde sig från vänster till höger efter en viss linje som jag själv ritade upp i ett eget guidelager på tidslinjen.
Jag är som sagt alldeles för ny för att kunna beskriva uppbyggnaden av våra övningar på ett bättre sätt. Hur som helst har det varit en otroligt givande och inspirerande vecka full av roliga övningar.
Reflektion på Hampus Hagmans blogg v.1
Hampus har till att börja med lagt upp sin blogg som jag här på blogger.com. En enkel sida som är lättnavigerad och med enkla strukturer. Han beskriver sina förväntningar på kursen och vad han hoppas uppnå med de kunskaper vi får under kursens gång.
Så, angående förra veckans bloggfråga om Mark Elsom-Cooks syn på skillnaden mellan medium och multimedium. Hampus förklarar på ett överskådligt och klart sätt hur Elsom-Cook ser på medium/mutlimedium samtidigt som han får in en liten del av sina egna värderingar i frågan. I Hampus svar beskrivs tydligt vad som menas med modaliteter och kanaler, hur de samspelar och hur de används. Trots många termer, som för utomstående kan tyckas hopplösa, är språket enkelt och att förstå vad som menas i svaret ska inte vara något problem för människor som inte är insatta.
Exempel på vad som skulle kunna ses som ett medium respektive multimedium finns och det gör det hela ännu tydligare. Att ett multimedium är något som kan ses som en sorts begynnelse till ett medium är väldigt intressant, och Hampus gör här klart för oss vad som menas.
Så, angående förra veckans bloggfråga om Mark Elsom-Cooks syn på skillnaden mellan medium och multimedium. Hampus förklarar på ett överskådligt och klart sätt hur Elsom-Cook ser på medium/mutlimedium samtidigt som han får in en liten del av sina egna värderingar i frågan. I Hampus svar beskrivs tydligt vad som menas med modaliteter och kanaler, hur de samspelar och hur de används. Trots många termer, som för utomstående kan tyckas hopplösa, är språket enkelt och att förstå vad som menas i svaret ska inte vara något problem för människor som inte är insatta.
Exempel på vad som skulle kunna ses som ett medium respektive multimedium finns och det gör det hela ännu tydligare. Att ett multimedium är något som kan ses som en sorts begynnelse till ett medium är väldigt intressant, och Hampus gör här klart för oss vad som menas.
söndag 13 maj 2007
Skillnaden mellan ett medium och ett multimedium
Vad är, enligt Mark Elsom-Cook, den väsentliga skillnaden mellan ett medium och ett multimedium?
Enligt Elsom –Cook är den stora skillnaden mellan ett medium och ett multimedium det antal kanaler som används i samband med visningen/framställningen.
I ett medium, vi tar en tidning som exempel, används endast en modalitet – den visuella. Här är det den tryckta texten som är kanalen, man läser tidningen. Detsamma gäller för telefonen där man också använder en modalitet – den audiella. Kanalen i detta fall är alltså tal på ett visst språk som man lyssnar på.
Dock hävdar Elsom-Cook att definitionen av ett medium beror på huruvida vi uppfattar något som "ett" eller "flera" medium. Som exempel har användningen av television hos de flesta av oss varit extremt utbrett de senaste åren. Och konsumtionen bara ökar. Television förmedlar information via två kanaler - den visuella och den audiella, eftersom det innehåller både bild och tal. Men i och med att vi har levt med detta medium under nästan hela våra liv och ständigt utnyttjat det har det lett till att vi numera ser och tänker på television som ett medium istället för flera. De sammanhängande modaliteterna inom televisionen har för oss blivit en helhet. Vi ser alltså televisionen som ett eget medium.
Elsom-Cook menar med andra ord att skillnaden mellan ett medium och ett multimedium är att det det senare innebär flera olika medium som har satts samman till en helhet, men ännu inte blivit så pass utbrett att vi ser på det som ett eget medium. Till skillnad från TV är Internet ett exempel på något som inte har fått sådan utbreddning ännu att vi kan kalla det ett medium.
Värt att påpeka är dock att definitionen går isär för människor världen över. TV är inte lika urbrett i exempelvis Afrikas u-länder som hos oss så hur är deras syn på huruvida det är ett medium eller multimedium? Antgligen inte som en helhet som vi tycker, snarare som något som jobbar med både de visuella och audiella kanalerna, vilket innebär att det för dem är ett multimedium.
Exempel på två medium: Tidning och radio.
Exempel på två multimedium: Internet och TV-spel.
Enligt Elsom –Cook är den stora skillnaden mellan ett medium och ett multimedium det antal kanaler som används i samband med visningen/framställningen.
I ett medium, vi tar en tidning som exempel, används endast en modalitet – den visuella. Här är det den tryckta texten som är kanalen, man läser tidningen. Detsamma gäller för telefonen där man också använder en modalitet – den audiella. Kanalen i detta fall är alltså tal på ett visst språk som man lyssnar på.
Dock hävdar Elsom-Cook att definitionen av ett medium beror på huruvida vi uppfattar något som "ett" eller "flera" medium. Som exempel har användningen av television hos de flesta av oss varit extremt utbrett de senaste åren. Och konsumtionen bara ökar. Television förmedlar information via två kanaler - den visuella och den audiella, eftersom det innehåller både bild och tal. Men i och med att vi har levt med detta medium under nästan hela våra liv och ständigt utnyttjat det har det lett till att vi numera ser och tänker på television som ett medium istället för flera. De sammanhängande modaliteterna inom televisionen har för oss blivit en helhet. Vi ser alltså televisionen som ett eget medium.
Elsom-Cook menar med andra ord att skillnaden mellan ett medium och ett multimedium är att det det senare innebär flera olika medium som har satts samman till en helhet, men ännu inte blivit så pass utbrett att vi ser på det som ett eget medium. Till skillnad från TV är Internet ett exempel på något som inte har fått sådan utbreddning ännu att vi kan kalla det ett medium.
Värt att påpeka är dock att definitionen går isär för människor världen över. TV är inte lika urbrett i exempelvis Afrikas u-länder som hos oss så hur är deras syn på huruvida det är ett medium eller multimedium? Antgligen inte som en helhet som vi tycker, snarare som något som jobbar med både de visuella och audiella kanalerna, vilket innebär att det för dem är ett multimedium.
Exempel på två medium: Tidning och radio.
Exempel på två multimedium: Internet och TV-spel.
Analysuppgift - secondstory.com
www.secondstory.com
Målgrupp:
Större företag och institutioner.
Tidigare klienter har till exempel varit museum av olika slag.
Vad:
Sidan har som en portfolio för tidigare jobb.
Utmärkelser för tidigare jobb som de har vunnit finns att läsa om samt länkar till dessa.
Förmedlar info om de själva och hur de arbetar
Länkar till deras tidigare projekt finns länkade och öppnas i nytt fönster med en försmak på video-demo.
Varför:
De vill naturligtvis skaffa nya kunder vilket gör att sidan används för marknadsföring.
Hur:
Förstasidan har utseendet av en rullande remsa med info om projekt som de har eller ska göra.
Egentligen är det bara denna del av hela siten som innehåller flash. Kopplade sidor är inte interaktiva utan innehåller istället vanlig text och en bild i en vanlig meny docka.. Det tycker vi är ganska komiskt eftersom deras uppdrag består av att bygga upp flashgrafik åt sina uppdragsgivare.
Något vi dock tycker är häftigt och inbjudande är att de har länkar till sidor de har gjort som man kan gå in och titta. Här fanns många sidor vi fastnade på länge av nyfikenhet och beundran.
De har lagt upp strukturen pedagogiskt på det sätt att man kan klicka på deras demo som de gjort åt sina uppdragsgivare. Samtidigt kan man läsa vad som var syftet och tanken bakom arbetet samt hur utförandet gick till.
Nu i efterhand tycker vi att sidan fungerar kanon som inspiration till våra kommande projektarbeten. Inte minst med tanke på att man kan länkas till alla sidor som secondstory byggt upp och där få ännu mer intryck.
Det är tydligt att de vill göra det enkelt för klienter att hitta på sidan. Man har därför inte mer än en sida med flash på sina egna sidor, nämligen framsidan. Det skulle kunna ses som ett visitkort. Först ett smakprov på vad de kan, sedan information om de själva. Självklart kunde sidan ha gjorts häftigare då de tydligt har kunskaperna för det.
Målgrupp:
Större företag och institutioner.
Tidigare klienter har till exempel varit museum av olika slag.
Vad:
Sidan har som en portfolio för tidigare jobb.
Utmärkelser för tidigare jobb som de har vunnit finns att läsa om samt länkar till dessa.
Förmedlar info om de själva och hur de arbetar
Länkar till deras tidigare projekt finns länkade och öppnas i nytt fönster med en försmak på video-demo.
Varför:
De vill naturligtvis skaffa nya kunder vilket gör att sidan används för marknadsföring.
Hur:
Förstasidan har utseendet av en rullande remsa med info om projekt som de har eller ska göra.
Egentligen är det bara denna del av hela siten som innehåller flash. Kopplade sidor är inte interaktiva utan innehåller istället vanlig text och en bild i en vanlig meny docka.. Det tycker vi är ganska komiskt eftersom deras uppdrag består av att bygga upp flashgrafik åt sina uppdragsgivare.
Något vi dock tycker är häftigt och inbjudande är att de har länkar till sidor de har gjort som man kan gå in och titta. Här fanns många sidor vi fastnade på länge av nyfikenhet och beundran.
De har lagt upp strukturen pedagogiskt på det sätt att man kan klicka på deras demo som de gjort åt sina uppdragsgivare. Samtidigt kan man läsa vad som var syftet och tanken bakom arbetet samt hur utförandet gick till.
Nu i efterhand tycker vi att sidan fungerar kanon som inspiration till våra kommande projektarbeten. Inte minst med tanke på att man kan länkas till alla sidor som secondstory byggt upp och där få ännu mer intryck.
Det är tydligt att de vill göra det enkelt för klienter att hitta på sidan. Man har därför inte mer än en sida med flash på sina egna sidor, nämligen framsidan. Det skulle kunna ses som ett visitkort. Först ett smakprov på vad de kan, sedan information om de själva. Självklart kunde sidan ha gjorts häftigare då de tydligt har kunskaperna för det.
tisdag 8 maj 2007
Start
Innan jag skriver något annat vill jag klargöra att jag till skillnad från min klasshomie Leo faktiskt gillar bloggar. Det här är det första jag bloggar själv, men det är inget jag kommer fortsätta speciellt länge med. Dels därför att jag antagligen kommer spendera mer tid med att läsa andras, men kanske främst för att jag anser att mitt liv inte är så pass spännande att det är värt att bloggas. Det kommer helt enkelt vara brist på läsare.
Istället kommer jag att använda denna blogg för att lägga upp de skolarbeten jag gör under den nuvarande kursen kommunikation för hypermedier som pågår under de kommande fem veckorna.
På återseende...
Istället kommer jag att använda denna blogg för att lägga upp de skolarbeten jag gör under den nuvarande kursen kommunikation för hypermedier som pågår under de kommande fem veckorna.
På återseende...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)